something new
ellicarlsson.tumblr.com
NY START
Om ni mot all förmodan återigen vill följa mig så byter jag härmed adress där jag ofta (förhoppningsvist) kommer att lägga upp bilder, mina tankar o ord, funderingar och drömmar . Enjoy!
30 SECONDS TO MARS
30 seconds to mars - lätt bästa konserten genom tiderna! Bättre live än cd!
Är fortfarande hög på känslan som bandet förmedlade. Och sångaren Jared Leto så är grymt het! Jag har återuppstått och kan absolut inte känna trötthet whatsoever (duracell x 100). Så värt, så nöjd.
my little pony dollinger
Känns helt suveränt att vara hejhoppla inte åt det totala friska hållet med tjock näsa, sexig hes stämma osv, knapra tabletter som godis och sedan bli nockad av min treåring så det kändes som att min fina stora näsa smashades in i skallen och näsblodet forsade. Efter den incidenten blev jag lika upprörd som honom och lillapojken fick galoppera på galoppbanan vidare tills huvudet droppade på honom. Blodet rann utan hejd men ack jag vann åtminstone och lillkräket blev fin! Sedan att min näsa, återigen, är blå och svuellen är kalas och att näsblodet infann sig i typ 1,5 dagar gör det festligt. Som toppen på kakan infann sig en hvuvdvärk o illamående från helvetet men ack man älskar sitt jobb! Och man mår som man förtjänar!
Vem ser du på den andra sidan?
Jag har försälskat mig i din spegelbild, den spegelbilden som min fantasi framställer.
Spegelbilden av mig själv vrider jag på och hittar alltid de hundra felen som kunde vara bättre, som borde vara bättre. Och du tänker säkert samma sak men vi tror att vi är ensamma att tänka så.
Och ja, man förtjänar ett hårt slag i huvudet.
Man borde utrota spegelbilder.
springfeber
Ut och springa tills jag stupar.
Just the way i like it!
distance
Hur kommer det sig att en enorm rädsla uppenbarar sig när jag tänker tanken att jag verkligen skulle behöver säga till dig att 'utan dig är jag icke fungerande'? Pusslet är liksom inte komplett utan denna bit och även om den skiljer oss över 100 mil så behöver jag den biten. Men jag kan liksom inte förmå mig själv att säga det högt för jag är beredd att bakslaget kommer komma med våld och brak. Men samtidigt bryter det mig samman att inte 'ha dig där'. Jag är absolut inte perfekt, jag gör massor med fel ständigt. Och just nu känns det som att jag verkligen inte kan göra någonting rätt men det kanske är så att det faktiskt jag som gör fel hela tiden? Borde ju egentligen vara svaret på den stora frågan, eller?
Ett fint motto som ej bör glömmas bort:
"att ge varje dag chansen, att få bli den vackraste i mitt liv"
-
it's all about now
Stygn i ansiktet borta, ärr vacker där, första riktiga arbetsdagen, 3 hästar ridna, kratsat Digis hovar för första gången efter olyckan, gick fint, Shooting Star bockade runt, ingen överraskning present precis, Dollinger är en stjärna, Myst med Wüsti, badat alla hundar, hjälp småflickorna med hästarna sina, Digi blev uppklassad - flyttade upp till tävlingsstallet, Chef på riktigt undervisninghumör, ska planera allt, imorgon har jag en ny häst att rida in, Donna Valentina har vuxit på höjden och bredden men hon ser fortfarande lite vanskapt ut, spännande, blivit nedsprutad med vatten av AKL, dygnsur, mina rena ridbyxor blev jätte smustiga, bittert men inte lätt med hundkrafter alltid, Ny dag imorgon, nya tag, återbesök hos läkaren på fredag, jag vill att min läpp ska bli normal, ska kanske börja be aftonbön, mirakel sker, med eller utan Gud hjälp, Tack och adjö.
HÅLL/FINGRARNA/I/STYR
Alla som känner mig vet hur jag har tendens att pilla bort allt jag kan pilla bort och även om det inte är möjligt att göra det gör jag det möjligt. Pillade lite på min superdunder läpp idag, finns ju alltid äcklig hud som kan pillas bort på en fläskläpp... Biten jag pillade på idag och försökte rycka bort satt som hårt fast, jag försökte länge och väl men gav sedan upp för att kolla i spegel hur fasiken jag skulle gå till väga för att få bort biten. Vid spegel upptäcker jag att den bit hud som jag trodde satt så hårt i själva verket var ett stygn som jag nu lyckas få att blöda. Hoppsan kerstin. Så jag tejpade på lite skyddtejp och hoppas att jag inte orsakat mer skada i mitt sönderslagna ansikte.
Och farbror doktor sa att eventuellt måste vi öppna upp på insidan för att det läker inte önskvärt, har typ en köttbit som sticker ut läskigt. Detta skulle innebära mer AJ och nya stygn. Så håller fingrarna krossade att det inte kommer hända.. PS. funderar på att anmäla mig som ansiktsmodell, tror jag denna vecka skulle ha en framtid som det. Ironi, oh vad jag älskar ironi!
think about
gaaaaaaaaaaaah.....
Jag är uttråkad, det är inte ens underhållande att se film längre! Och börjar jag röra på mig för mycket får jag häftig skallebank och ger ysel, sedan ger mig läsning mer skallebank. Är jag bitter? Japp, jag vill helt enkelt inte vara sjukskriven. Att vara sjukskirven suger, big times!
som pippa sa, jag vill ha meducin
Mediciner är farliga! Eftersom de gör att man mår prima och tror att man kan övervinna världen för stunden. Det finns en baksida. Igår kväll efter jag tagit min mirakel medicin bakade jag lite, allt kändes typ riktigt bra och jag var nöjd. Jag var dock inte alls lika nöjd imorse då jag legat med super skallebank hela dagen och varje ljud ville jag döda. Läkaren hade liksom rätt om medicinerna, han sa nämligen att de kommer lura mig att tro att allt är primaballerina men det är bara medicinerna och inte det verkliga tillståndet. Det gick visst inte att lura kroppen. Men jag är så uttråkad, känslan av att räkna bubblor i kokande vatten är typ mer spännande än detta. Jag är inte en person som ska få 'husarrest', detta faller mig inte alls i smak!
Rädda mig.
oturs fågeln var på besök
Jag har aldrig ansett mig själv som vacker och härmed kan jag även klar göra att i detta nu är jag allt utom vacker. En turs fågel hälsade på mig i lördags.
Grimman var på, jag kratsade framhovarna på Digi och sedan är allt svart. Det enda som jag sådär någolunda kommer ihåg är att jag såg att mina händer var blodröda och på något vänster har jag lyckas ta mig ut från boxen och jag hör någonstans långt borta Daniel ropa mitt namn. Sedan befinner jag mig i min lägenhet för att hämta mitt försäkringskort och ser mig själv i spegeln vilket jag inte skulle ha gjort. Jag kände ingen smärta men tårarna rann antagligen av chocken. På akuten trodde de att nästan har bryten eftersom mitt hela ansikte var som en uppsvälld ballong och mina läppar som extrem överdos av botox. Direkt sattes nålen i armen för att smälla i mig smärtstillande plus även dropp. En CT gjordes, jag fattade ingenting. De konstaterade, tur som var, att näsan inte var bryten (hade antytt till läkaren att min näsa är stor nog som den är..) men jag behövde stygn under underläppen där de sa att det inte var ett djupt sår men skulle bli ett fult ärr utan stygn. När kära läkaren sedan ska spruta in lokalbedövningen så känner jag hur det börjar smaka illa i munnen och han avbröt och fann DÅ att jamenvisst, jag hade ju bitit hål. Det var lite djupare än vad det såg ut. Så stygn både på insidan och utsidan, sweet. Fick övernatta på sjukhuset och avled nästan av uttråkning med mitt coldpack och lilla smärtan. Men vet ni vad det bästa med smärta är? Den låter dig veta att du inte är död än!Så förjävlig ser jag ut med blåöga, blåsvart näsa, svullander, botox läppar (Angelina Joulie slå dig i väggen) och stygn. Plus att idag fick jag bedömningen att jag ska vara SJUKSKRIVEN i en vecka, men snälla döda mig istället! Är redan uttråkad till max......
PS. Men vetskap har jag fått på kuppen, jag ska INTE satsa på botox i läpparna. Fick här gratisexempel och det ser inte alls bra ut. Inte att rekomendera.
