ellinor carlsson

Här snackar vi lättsamt om dag och natt.

Pappa, som ni kan läsa mer om -->HÄR<-- , är verkligen 'skynda-långsamt' typen medan mamma blåser upp en orkan vid minsta stress. På pappret står det att Per-Arne Oscar Carlsson är min far och att Elaine Katharina Wegblad-Carlsson är min mor även om min storebror hävdar att jag är inköpt på ICA.

Och som tidigare sagt måste mitt mål som liten gullig flicka varit hjärtattack på mamma, saken var att jag VISSTE att mamma alltid höll ögonen på mig och följde efter om jag fick för mig att traska iväg medan pappa, ehmm tjaa, han höll MAN ögonen på eftersom man visste att att han glömma att han hade sin son eller dotter med sig (har hänt). Väldigt betryggande. Mamma är liksom lite mer den där oroliga typen, vill ständigt göra rätt och skulle man råkas säga 'men se vad vacker månen är' så skulle det inte vara helt omöjligt att hon skulle hämta stegen för att plocka ner den. Medan pappa rycker på axlarna o fortsätter i sin värld. Pappa har alltid varit sån, 'men låt barnen prova på det där, det är ju inte livsfarligt' (till exempel, hoppa från lagårdstaket ner i snön eller åka i traktorskopan när han skottade..) mamma kippade efter andan. Och sedan är det ju så 'mamma pojke' och 'pappas flicka' bra exempel var när storebror var godis sugen en fredagskväll o frågade pappa om han kunde fara o köpa godis, fick han nej som svar gick han vidare till mig o bad mig fråga pappsen och hips vips så inhandlades godis. Girlpower! haha.

Mina föräldrar har ställt upp någon så oerhört för mig och jag vill inte ens tänka på hur mycket pengar de slängt iväg på mig. Det är sjukt! Häst är inte direkt billigaste hobbyn att syssla med. Dock var min mor helt frälst vid hästtäcken medan jag tyckte att hon kunnat vara frälst vid matchande schabrak o benlindor. Det är nog mer än ett täcke som gömts undan så pappa inte skulle se, mamma är nämligen mer lik slösa medan pappa är praktexempel på SPARA. Mamma är händig o vill alltid väl och ack mor-dotter-relationen har ibland varit påfrestande javisst och usch vilka stämmer som kunnat vina i luften när tjaffs uppstod, iefterhand pinsamt, ge mig en rak höger. Var nog tur att jag flyttade till Tyskland för saken var att jag ville leva mitt egna liv men allt var så nära inpå hemma och givetvist tar man ut det på någon. Förlåt för att du fick ta det mamma men du gjorde det bra! ;-) Idag är min relation till min familj över huvutaget så mycket bättre, det plingas då o då och frågan ställs om jag lever osv. Jag har även lärt pappa att säga 'puss o kram' varje gång innan man lägger på - eloge till mig.

Och som givetvist alla andra säger så tycker även jag att mina föräldrar är de bästa. De bryr sig, de ställde upp, de tog ner mig på jorden, pappa försökte lära mig ekonomi, det är mer än en bostadsanpassning som man fått lyssna om, göra matematik med pappa gjorde man INTE (ack det tog timmar med logik hit o dit blahalblaha när talet kunde tagit fem minuter) Mammas vilda önskningar om världen till en, mamma pluggade man inte heller matematik med, mamma lärde oss att komma i god tid till möten o så vidare, pappa lärde oss att komma i sista minuten... listan never ends.

Jag är glad för de föräldrar jag fick, även om jag tyckte att de höll hårt i tömmarna. Det har varit strikt med ändå ledigt. Sedan hade jag även världens bästa extra mamma, min käraste Farmor. Hon var alltid där under tiden mamma pluggade 3,5 år i Umeå o vi såg henne endast på helger. Tror varken min far eller vi barn klarat oss utan henne, ni tre förtjänar egna stjärnor på himlen!



PS. när jag var yngre funderade jag på att byta efternamn till Wegblad just för att det var ovanligt. Pappa övertygande mig dock om att Carlsson är så mycket bättre, hur han gick tillväga vet jag inte men han lyckades uppenbarligen.