ZWISCHENPRÜFUNG / MELLANPROVET
Kan väl nu ta mig i kragen och skriva en lite visa om mellanprovet i Warendorf. Detta mellanprov måste man göra och är även en god checkup på var man ungefär ligger i sin utbildning.
Torsdag:
klockan 12.30 var det hälsning och genomgång om vad som ska komma skall. Fy och fasa vilken ångest jag hade. Vi skrev iallafall en skriftligt prov som var tre uppgifter och dödligt svåra. Jag tittade på första - panik, kan inte.., jag tittade på andra - panik, panik panik... tittade på tredje och ville sjunka under bordet men startade iallafall min skrivförmåga på tyska. Första två uppgifterna var om foder, beräkna prisvärdighet, foderstatus ect ect. Riktgt äckligt svårt. Den sista var om 'reitpferdepoints' vilket jag inte hade en susing om vad det var sedan beskrivning om att du fått denna häst X i beritt blahablaha BLAHA. När jag tagit mig igenom de två första och ska börja med den tredje hör jag Frau Lehrmanns stämma om att det är 10 min kvar.... UNDERBART! skrev som en tafatt åsna och lämnade in på mållinjen...
Efter detta var det Deutsche Reitschule som gällde där vi fick dra hästar som vi sedan borstade, beskrev exteriör, gesundheit samt tittade i passet och uttalade oss om vad som stod. Sedan muntligt fodertest med massa komplicerade frågor som jag skulle hitta passande svar på - PÅ TYSKA! jag dog långsamt inombords...
Fredag:
Först stalltjänst och sedan blev vi indelade i grupper samt fått hästar på det. Jag skulle börja med dressyren. Fick mig en fux vallack som var aningen på den väldigt lata sidan så benen om och rid kvinna var min tanke.. Här skulle vi arbeta hästarna självständigt lösgörande arbete. Efter ca 15-20 min var det häst byte och ridning utan stigbyglar var nästa och även fortskriade arbete med den nya hästen. Den jag fick gick inte fram till tygel, sprang gärna iväg liksom, man var tvungen att ha den konstant för sätet (det enda jag tänkte hela tiden var Wüsti wüsti wüsti..) Massa övergångsar, zügel auf der hand kaun lassen, överstrykning, tempoförändringar, skänkelvikningar osv osv. Efter denna häst fick vi tillbaka våra urspung hästar och skulle gå till våra provmän och analysera hästen och ens ridning, varför gjorde jag så, fick jag förväntad reaktion, hur vill jag arbeta vidare denna häst. Sedan bar det av för hoppningen där vi först värmde hästarna, travhoppade ett räcke sedan en kombination och sedan hoppning räcke och oxer i följd. Här fick inte inte mycket tid och jag satt i en högre växel på min häst (tänkte hela tiden på våran suveräna hopptränare Wendenburg om att hästen ska 'dra' hindret) och det sa jag till provmännen också, de nickade och skrattade lätt och instämde. Bättre att hästen drar och söker hinder än att den stannar. Dock var min känsla helt jätte dålig, började allvarligt talat fundera på om jag skulle våga visa mitt betyg till Herr Rath, jag var lättsamt orolig. Jag vill ju göra bra ifrån mig!!! Men ack, den eviga väntan väntade...
TILL SLUT fick vi det slutliga. Vi fick, en och en, gå in i ett rum där provmännen satt. Jag hade Bundentränaren för dressyr (Hessen) och en annan väldigt allvetande med kristisk öga. Bara det gjorde att jag höll på pissa på mig. Jag var såååå spänd och typ skakde, mycket för att jag vet att TYSKA är grymt svårt och min känsla från ridningen var inte hundra. Dock lättades det upp när Bundentränaren direkt sa 'Hej hej pippi långstrump' när jag kom in i salen. Han har grym humor denna provman! De samtalade hit och dit, och slutligen kom deras bedömning.........
Ridning (ihopslaget hopp och dressyr): 2,3
Pferde gesundheit und haltung, fütterung: 2,0
Skriftliga: 4,7 (tillägger här att den bästa hade 3,5 på denna....)
(Betygskriterier: 1 = bäst, 6 = sämst)
Jag satt i chock i minuter. Trodde jag aldrig. Men det bästa mina provmän sa var att det verkligen lyser hur mycket jag verkligen vill göra detta plus kommentaren på mitt protokoll: Frei und sicher in Guten Deutsch (fri och säker på bra tyska) Inte illa pinkat av en som varit i Tyskland två och inte kunnat ett ord tyska. Är nog mest nöjd med den meningen!
Sedan samma helg hade vi Sichtung Turnier här på schafhof så det gällde att jobba jobba jobba. På lördag kväll är det alltid middag för Juniorerna och Unga ryttarna vilket vi också är bjudna till. Från ingenstans kommer Matthias och vill prata med mig. Och börjar ' Elli, det kom en man till oss.....' När han sagt den meningen gick det RUNT i huvudet på om jag gjort något fel eller liknande. Meningen fortsatte '....det var Bundenstränaren från Hessen, han sa att du gjort en imponerande mellanprov, bra gjort elli, vi är stolta över dig' Jag blev helt PAFF! Och i nästa sekund drog han med mig att skåla med alla. Jag var så chockerad så det fanns inte! Och jag är det fortfarande.
Nu fasiken är det blod, svett och tårar som gäller! Slutprov om ett år och jag ska fasiken klara det! PEPP PEPP PEPP! Jag har så grymt mycket jag måste lära och jag är så oerhört tacksam till Rath/Linsenhoff som tillåter migatt uppfylla min dröm om beridarutbildningen samt tacksam till Herr Wendenburg som alltid är så motiverande även om vi krossar kombinationer! Nej, nu ska jag lära mig rida på riktigt!
Kommentarer
Postat av: Eric
Nja, Spanien har jag varit i förr, och är Italien är dyrt för en backpacker :P Jo, jag reser ensammen, roligast så när man luffar runt tycker jag :) Man träffar alltid en massa skönt folk :)
Postat av: Eric
Nej, det är sant, man har ingen att dela minnena med i efterhand. Därför tvingar jag på mina bloggläsare delar av mina reseminnen i bloggen ;) Annars ser jag faktiskt bara fördelar med att resa ensammen; det är lättare att komma in i grupper med folk, det är lättare att ta kontakt med andra backpackers, det är skönt som fan att helt själv kunna bestämma allt och så vidare :) Har ingen speciell anledning, bara skönt att komma bort från vardagslunket och se sig om lite i Europa :) Ett roligt äventyr, helt enkelt!
Trackback
