the small signs

Ibland är det att se de små tecknen.
Ashia, som tydligen gillade att äta råttgift för några veckor sedan, var pigg o alert idag. Ingen tänkte på det men eftersom jag varit omkring de hundarna rätt mycket har jag som lärt känna dem mer och mer. Visst, Ashia var pigg men inte lika hyper som hon vanligtvist brukar vara så jag låste in henne i sadelkammaren kring elva så jag kunde ha lite koll på henne. Magkänslan sa att jag skulle göra det. Runt tre rimgde jag Linsenhoff, berättade om sitationen och blev ombedd att åka till kliniken för säkerhetsskull (jag gav det som förslag..) Väl där klämmer vet. lite här o var o allt verkar ok enligt henne men jag berättar ändå att visst hunden är pigg men absolut inte hyper som vanligtvist. Hon frågar om jag vill att de ska kolla blodvärderna igen och givetvist svarade jag 'väldigt gärna'.
Efter ha väntat mer än en halvtimme (testet skulle ta 20 min)kommer hon tillbaka o visar provsvaren. Hb:et är ok nu men därmot resultatet på hur fort blodet ska reagera, ena testet ska reagera på 5 sek o det andra på 40sek, var alldelens för långsamma, de körde testet flera gånger, även med en frisk hund för att kolla så datorn deras var ok - vilket den var. Så hej dropp o meduciner, kroppen hade tydligen slutat reagera för tabletterna hon får samt att den mängd förgiftning hon fått i sig kan sitta i två-tre veckor (vilket kan göra detta till en 'bieffekt'/återfall) Fyra timmar senare var vi klara.... o sen direkt hem för att sitta barnvakt.

O tur som var är att eftersom jag upptäckte de små signalerna så tidigt fick inte kroppen chansen att bli jätte dålig, detta var nämligen i ett väldigt tidigt skede det upptäcktes (först trodde de att hon käkat för mkt snö). Men återbesök imorgon och serien har bytt namn till:

Ashia, Elli und die tierartz
staffel 4

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0