BY/THE/HEARTBEAT

Jag har varit sådär småarg idag, överreagerat på massor och bara känslan av att bryta i tusen har legat o puschat men jag trycker tillbaka. Jag fick ett halvt utbrott på foderhinkarna, allt bara för att jag är ledsen och frusterad. Det är inte rättvist vad som hänt, det är obegripligt. Det ska ju slå, inte stanna.....

COLD/AND/DREAMS

Morgonspegel bilden som erbjöds var en chock. Visst jag var lite halvdåsig förra veckan på grund av förkylning men över söndag natt, när jag i tron att jag blivit bättre, hoppade den verkliga bilden fram. Mitt ansikte och speciellt mina ögon skrek 'jätte sjuk människa' med andra ord typ kritvit och röd linje stiligt placerat längst med ögonlinjen. Jag kände mig så attraktiv. Jag visste inte riktigt vad jag skulle hitta på för att kunan gå ut o jobba utan att dra blickar så jag sminkade lite fint men ack till ingen nytta. Det syndes tydligen långa vägar, helvetes ögon som inte kan dölja! Men jag gläds trostdem över dagen, mina hästar var så duktiga! Men nu sitter jag och snorar i kapp med mig själv som aldrig förr och ögonen bara rinner, så både hjärnslem och ögonslem myser jag med. Visste ni förresten att hosta kan ge träningsvärk i magen? Helt sjukt, det är typ skrattretande att hosta just för denna 'träningsvärk'. Nu ska jag kurera mig för morgondagen, nya tag.

Hade förresten en sån sjuk mysko dröm, obehaglig på något sätt och jag vaknade liksom i en panikkänsla. Jag gick på isen med någon, jag vet inte vem, plötsligt var en häst där som liksom gick genom isen men endast till knänen och sedan försvann den lika fort. Kvar är jag som går där på isen och mitt sällskap har gått i förväg. Kommer ihåg att jag hade en hejdundrande packning med mig, ryggsäcken var enorm plus att jag hade nå slags påsar (?) i varje hand. Jag går där och kikar efter mitt sällskap då jag helt plöstligt går genom isen och faller ner i det iskalla vattnet. Kommer ihåg att jag lyckas kämpa mig upp utan att släppa min packning och tjurighetstankar i huvudet. Kommer upp men sedan går jag igenom igen och jag kämpar, försöker få upp benen upp på isen igen men jag får liksom inte till det. Jag vet inte om jag inbillar mig att en tanke att 'jag kommer inte upp' gick förbi och 'usch vad kallt det är'. Men jag ropar aldrig på hjälp utan kämpar som ett as, när jag ligger där och kämpar med att försöka ta mig ut denna isvak med all min packning vaknar jag upp med världens obehagskänsla. Och jag känner ännu paniken i kroppen, allt var så sjukt verkligt. Och det är inte så att jag brukar undra vad drömmar betyder eller om de ens har en inverkan på vad som pågår men samtidigt om jag har någon drömtydare eller någon upplyst läsare lämna gärna en kommentar över vad ni tror. För drömmen har liksom legat i bakhuvudet hela dagen, vanligtvist berörs jag icke av drömmar, brukar vara att jag vaknar upp och kommer ihåg vad jag drömde i morgonruset men sedan är den borta. Men inte denna. Mysko.
Vad tror ni?

COLD/AND/DREAMS

Morgonspegel bilden som erbjöds var en chock. Visst jag var lite halvdåsig förra veckan på grund av förkylning men över söndag natt, när jag i tron att jag blivit bättre, hoppade den verkliga bilden fram. Mitt ansikte och speciellt mina ögon skrek 'jätte sjuk människa' med andra ord typ kritvit och röd linje stiligt placerat längst med ögonlinjen. Jag kände mig så attraktiv. Jag visste inte riktigt vad jag skulle hitta på för att kunan gå ut o jobba utan att dra blickar så jag sminkade lite fint men ack till ingen nytta. Det syndes tydligen långa vägar, helvetes ögon som inte kan dölja! Men jag gläds trostdem över dagen, mina hästar var så duktiga! Men nu sitter jag och snorar i kapp med mig själv som aldrig förr och ögonen bara rinner, så både hjärnslem och ögonslem myser jag med. Visste ni förresten att hosta kan ge träningsvärk i magen? Helt sjukt, det är typ skrattretande att hosta just för denna 'träningsvärk'. Nu ska jag kurera mig för morgondagen, nya tag.

Hade förresten en sån sjuk mysko dröm, obehaglig på något sätt och jag vaknade liksom i en panikkänsla. Jag gick på isen med någon, jag vet inte vem, plötsligt var en häst där som liksom gick genom isen men endast till knänen och sedan försvann den lika fort. Kvar är jag som går där på isen och mitt sällskap har gått i förväg. Kommer ihåg att jag hade en hejdundrande packning med mig, ryggsäcken var enorm plus att jag hade nå slags påsar (?) i varje hand. Jag går där och kikar efter mitt sällskap då jag helt plöstligt går genom isen och faller ner i det iskalla vattnet. Kommer ihåg att jag lyckas kämpa mig upp utan att släppa min packning och tjurighetstankar i huvudet. Kommer upp men sedan går jag igenom igen och jag kämpar, försöker få upp benen upp på isen igen men jag får liksom inte till det. Jag vet inte om jag inbillar mig att en tanke att 'jag kommer inte upp' gick förbi och 'usch vad kallt det är'. Men jag ropar aldrig på hjälp utan kämpar som ett as, när jag ligger där och kämpar med att försöka ta mig ut denna isvak med all min packning vaknar jag upp med världens obehagskänsla. Och jag känner ännu paniken i kroppen, allt var så sjukt verkligt. Och det är inte så att jag brukar undra vad drömmar betyder eller om de ens har en inverkan på vad som pågår men samtidigt om jag har någon drömtydare eller någon upplyst läsare lämna gärna en kommentar över vad ni tror. För drömmen har liksom legat i bakhuvudet hela dagen, vanligtvist berörs jag icke av drömmar, brukar vara att jag vaknar upp och kommer ihåg vad jag drömde i morgonruset men sedan är den borta. Men inte denna. Mysko.
Vad tror ni?

WHAT/DO/YOU/THINK






"Vår djupaste rädsla är inte att vi inte räcker till. Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter. Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. Att du gör dig liten tjänar inte världen. Ingenting är upplyst med att krympa... så att andra människor inte känner sig osäkra omkring dig. Meningen var att vi alltid skulle stråla, som barn gör. Det finns inte bara i vissa av oss, det finns i alla. Och när vi låter vårt eget ljus stråla... ger vi omedvetet andra människor tillstånd att göra samma sak. När vi frigörs från vår egen rädsla...frigör vår närvaro automatiskt andra"

SILENCE

Jag och teknik har väl i stort sätt aldrig gått hand i hand. Det är alltid tjavs och omständigheter när detta ord sätts i samma mening som mitt namn. Som just nu, nu mobil har slutat fungera totalt och det känns verkligen så där fantastiskt speciellt när jag köpt den nydligen och spenderade iväg tusenlappen på den. Och denna lätta panik att jag inte då i sin tur använt pengarna till något bättre gör mig illamående. Sedan känns det bara som att ALLT faller samman nu. Insidan skriker och river och klöser medan utsidan är maktlös idiot som far ut och springer sig tanklös så pass att kroppen inte vill ta ett steg till och varje muskler och organ kippar efter andan.

PUT/YOUR/RUNNING/SHOES/ON

Det händer så mycket hemma i Sverige just nu så jag går med ett konstant magont. Jag må kanske vara maktlös om jag så varit i Sverige men då hade jag iallafall varit nära, just nu känner jag mig så vansinnigt maktlös. Om något händer vänder jag ut och in på mig själv, denna ständiga oro äter mig från insidan ut. Men utsidan visar ingenting, de senaste åren har jag förändras. Jag visar inte mycket till omvärlden om vad som egentligen pågår på insidan, när andra gråter står jag som en känslokall pinne, halvt likgiltig och blir halvt obekväm eftersom de visar så mycke känslor och jag noll. Vad hände? Och jag vet när jag väl blir ledsen, då sårar jag mina nära med att INGEN får ta på mig. Jag skriker och flyr. Saken är nog den att jag är på en ständig flykt, från mig själv och allt som jag inte vill ta itur med. Jag bygger mitt eget kaos och jag vet inte var jag ska börja. Det är så dumt! Sedan bearbetar jag aldrig de saker som jag bör, jag slänger allt i en svart sopsäck i hopp att när jag kastat den i vattnet, att den aldrig ska driva i land. Sedan drar jag på mig löparskorna. För ett fjärde år i rad klarar jag INTE av. Kämpa, det vita ljuset är inte en vän...


KOMPIS/ROCKS

U N D E R B A R





H E L G ! ! ! : )

STARBUCKS/FRANKFURT

När man kommer till Starbuck och inser att det är väldigt jätte fullt kan man bli lätt irriterad och ge en mördande blick till personer som verkar ha suttit där i evigheter, man vill som intala dem att det finns annat folk som också vill utnyttja sittplatserna men nej, de fortsätter och upptar alla vad som heter sittmöjligheter och fortsätter sina intressanta samtal om det så är med en annan person, en bok eller en laptop spelar ingen större roll.
Igår var jag och Patrik de personerna. POFF så hade vi suttit i typ fyra timmar, avverkat tre 'grannar' och inte insett att våra varma koppar var slut för länge sedan och blivit borttagna. Femton minuter max tänkte vi att vi occuperat sittplatserna men fallet såg lite annorlunda ut tydligen. Ja, jag har kommit till insikt nu. Jag ska inte sätta förbannelser längre på personer på Starbucks, jag är ju minst lika illa själv. Men dock tycker jag inte att det räknas. Jag fortsätter nog med förbannelser iallafall, roligare så.
Men vill ni veta hur fantastiskt det är att ha KOMPIS här? Jag är så nöjd som ett litet barn!

BLAME

Jag måste lära mig att sluta förvänta mig saker och bygga fantasi på det. Det är ändå bara jag i slutändan som får smällen när allt faller samman. Känns inte alls helt super underbart.

WHERE/IS/THE/LOVE

min mobil är en satans avkomma och bör avlivas!!!!!!!!

Den fungerar när den själv känner för det och touch screen far åt fanders, fyyyyyy vad jag hatar det. Är på sååå dåligt humör på grund av en mobiljäkel. Det är då NOLL kärlek what so ever mellan oss just nu, fungera fanskap!
......

I/JUST/CAME/TO/SAY/HELLO/!

Fy skäms på mig och inget uppdaterande. Ordning.
Precis hemkommen från bio 'the king speech' faktiskt riktigt bra! Även om hur jag kände hur min kära kamrat John ville komma och hälsa på men det fick han inte! Haaa! in ur face.
Veckan har flygit förbi i raketfart och den har bjussat på många braiga nyheter och upplevelser för min del. Helt ok. Plus funnit massa ny bra musik, gud jag är beroende. give me more! Längtar dock som ett tok på att nästa vecka ska starta, jag är så glad! finally. tjing.

WOOOOHOOOOOOOO

GAAAAAAAAAAAAAAAAAALET GLAD!
Min fina KOMPIS kommer till Frankfurt nästa vecka, jag är mållös av lycka! we gonna rock it!!!!

KOMPIS's rumpa och Elli rider BJÖRN!


MYS.DE

myser med te och film.
Och har insett en sak som är VÄLDIGT olikt mig. Jag får nuförtiden PANIK rent ut sagt när det är stökigt hemma. När hände det liksom? Hur hände det?

ALLA/HJÄRTANS/DAG

De säger att kärlek är rätt slitstarkt. Jag provade lite...
Ha en kalasbra Alla hjärtans dag!

FINALLY/!

VILKEN ALLA HJÄRTANS DAG PRESENT!!!!!!


WAMIS FÖL ÄR HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR !!!!

!

Eftermiddagen idag = OFLYT !! Men jag berättar mer imorgon. Sjukt trött.

ROCK/IT

Nu har jag tryckt i mig massor med piller ihopp om att ha dödat feber och halsont till imorgon! Men nu ska jag anfalla min säng, än så länge är allt lungt med Wami men vaxpropparna är gräddvita nu! det närmar sig! Nu ladda energi till arbetsdagen imorgon!
Och alla är välkomna att joina min grupp 'mina fingrar är hudfärgande INTE gröna'.
hihi.

GRÄVER/UTAN/GRÖNA/FINGRAR

Varför fick inte jag gröna fingrar?
Jag har brutalt mördat min enda växt i lägenheten i tron om jag tog väl hand om den. Men den ser ut som torrbollarna i öknen med andra ord inget plus i kantet för mig och mina växt-skills. Skit också.
Begravning av min planta pågår. Jag känner mig oerhört förkrossad!

HJÄRNTVÄTTAT/?

Läste en statusupdatering på Facebook som löd: feber 2x i huset.
Mitt huvud läser: 'zwei mal fieber' i huset.
Och vad innebär detta? Jo att mitt huvud har börjat omvandla massor direkt till tyska utan att jag själv inser det.
Hjälp, jag är hjärntvättad! På ett bra sätt.
DEUTSCH, pass auf!

JUST/HOW/IT/GOES

Otillräcklig.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0