COLD/AND/DREAMS
Morgonspegel bilden som erbjöds var en chock. Visst jag var lite halvdåsig förra veckan på grund av förkylning men över söndag natt, när jag i tron att jag blivit bättre, hoppade den verkliga bilden fram. Mitt ansikte och speciellt mina ögon skrek 'jätte sjuk människa' med andra ord typ kritvit och röd linje stiligt placerat längst med ögonlinjen. Jag kände mig så attraktiv. Jag visste inte riktigt vad jag skulle hitta på för att kunan gå ut o jobba utan att dra blickar så jag sminkade lite fint men ack till ingen nytta. Det syndes tydligen långa vägar, helvetes ögon som inte kan dölja! Men jag gläds trostdem över dagen, mina hästar var så duktiga! Men nu sitter jag och snorar i kapp med mig själv som aldrig förr och ögonen bara rinner, så både hjärnslem och ögonslem myser jag med. Visste ni förresten att hosta kan ge träningsvärk i magen? Helt sjukt, det är typ skrattretande att hosta just för denna 'träningsvärk'. Nu ska jag kurera mig för morgondagen, nya tag.
Hade förresten en sån sjuk mysko dröm, obehaglig på något sätt och jag vaknade liksom i en panikkänsla. Jag gick på isen med någon, jag vet inte vem, plötsligt var en häst där som liksom gick genom isen men endast till knänen och sedan försvann den lika fort. Kvar är jag som går där på isen och mitt sällskap har gått i förväg. Kommer ihåg att jag hade en hejdundrande packning med mig, ryggsäcken var enorm plus att jag hade nå slags påsar (?) i varje hand. Jag går där och kikar efter mitt sällskap då jag helt plöstligt går genom isen och faller ner i det iskalla vattnet. Kommer ihåg att jag lyckas kämpa mig upp utan att släppa min packning och tjurighetstankar i huvudet. Kommer upp men sedan går jag igenom igen och jag kämpar, försöker få upp benen upp på isen igen men jag får liksom inte till det. Jag vet inte om jag inbillar mig att en tanke att 'jag kommer inte upp' gick förbi och 'usch vad kallt det är'. Men jag ropar aldrig på hjälp utan kämpar som ett as, när jag ligger där och kämpar med att försöka ta mig ut denna isvak med all min packning vaknar jag upp med världens obehagskänsla. Och jag känner ännu paniken i kroppen, allt var så sjukt verkligt. Och det är inte så att jag brukar undra vad drömmar betyder eller om de ens har en inverkan på vad som pågår men samtidigt om jag har någon drömtydare eller någon upplyst läsare lämna gärna en kommentar över vad ni tror. För drömmen har liksom legat i bakhuvudet hela dagen, vanligtvist berörs jag icke av drömmar, brukar vara att jag vaknar upp och kommer ihåg vad jag drömde i morgonruset men sedan är den borta. Men inte denna. Mysko.
Vad tror ni?
Kommentarer
Trackback
