ellinor carlsson

Idag fick jag ett brev. Läste det med tårar rinnande ner från mina ögon. Anna min allra finaste Anna som är för långt borta i Sveariket, iloveu... Detta är en del av brevet;

Don't stad by my grave and weep
For I'm not there, I do not sleep

I am a thousand winds that blow
I am the diamonds glint on snow
I am the sunshine on ripened grain
I am the gentle autum rain

When you awaken in the morning hush
I am the swift uplifting ruch
Of quiet birds in circle fight
I am the soft stars that shines at night

Do not stand at my grave and cry
I am not there, I did not die...

Min ledstjärna för all framtid.
Jag saknar dig, jag saknar dig älskade Farmor

Och brevet i sig får man bara att inse vilken underbart vän jag faktiskt har fått äran att lära känna. Dikten var bara en bråkdel av brevet. Usch nu blir det tungt, dags att sluta innan jag dränker datorn med tårar...